casparsblogg.blogg.se

Smack, bam, krasch!

Publicerad 2013-10-21 21:21:42 i Allmänt,

Idag så har jag sett på Allt För Sverige! Äntligen så har det kommit ut en ny säsong:D

Jag har också bytt header (inte den bästa bilden, men den får vara där tills jag orkar byta den:D)
Jag skrev också en "novell" under Svenskan, vår uppgift var att skrivs om någon som hade försvunnit (man fick komma på en egen karaktär) och vad som hade hänt den:) Min blev inte så bra, men jag klistrar ändå in den i slutet:)
När dagen var slut och jag stog i kön till att gå på bussen så börjar dom som stog längst fram att slåss! Dom flyttade sig bort från kön som tur var! "Slagsmålet" tog bara några minuter och det såg inte ut som om någon blev skadad (ingen blödde ialla fall). 
Ja, ja då avslutar jag inlägget med min "novell". Hejdå:    
"Jag har just gått ut från banken och sagt hejdå till mina kollegor. Jag går fram till min nya svarta Mercedes GL som står på parkeringen mittemot banken. Jag låser upp bilen och sätter mig i den, jag sätter nyckeln i tändningen och vrider om. Inget händer. Jag svär högt och försöker igen, inget händer. Jag bestämmer mig för att låna en av bankens bilar. Jag går runt den stora banken av sten och öppnar garage porten som går in till garaget där bankens svarta och glänsande Mercedes bilar står. Det står ca 12 bilar där. Nycklarna till bilarna hänger i ett låst rum i garaget, jag låser upp rummet och tar nyckel nummer 5. Plats nummer 5 är den enklaste platsen att köra ut från, det är därför jag väljer den bilen. Jag går fram till bilens bakluckan som jag öppnar med hjälp av nyckeln. När jag lägger ner min väska i bilen så känner jag hur någon puttar in mig i bagage luckan och stänger den. Paniken sprider sig i mig och jag börjar att bankar på bakluckan och skrika på hjälp. Bilen vibrerar då den som knuffade ner mig i bakluckan startar bilen. Jag känner hur bilen börjar rulla och hur den åker ut från garaget. Jag fortsätter att banka på bakluckan och skrika efter hjälp. Personen i bilen sätter på musik. Bensin lukten från avgaserna som bilen spyr ut läcker in i bilen och får mig att må illa.

-Vad ska min fru och mina barn säga då jag inte kommer hem? Jag hoppas verkligen att de ringer polisen så fort som möjligt, tänker jag där jag ligger. Efter en lång tid, jag vet inte hur länge, så ger jag upp bankandet och lägger mitt huvud mot golvet. Min nacke och mina ben börjar göra ont efter ställningen som jag har legat i så länge. Det är så mörkt här inne att jag inte kan kolla på klockan och självklart så laddade min mobil ut tidigare idag. Bilen fortsätter att åka. Efter säkert flera timmar så känner jag att bilen svänger in på en ojämnare väg, säkert en skogsväg tänker jag.

Bilen åker allt fortare och fortare och mitt huvud studsar mot golvet då bilen åker över ojämnheterna i vägen. Helt plötsligt så är bakluckan öppen och bilen står helt still. Min arm värker så mycket att den måste vara bruten. Jag tittar upp mot den nu mörka himlen och trädtopparna som gungar i vinden. Vad det är som har hänt? Jag klättrar ut från bilen och kollar mig omkring, var är vägen som vi nyss åkte på? Vad gör vi här i den här skogbeklädda backen? Jag vänder mig om och ser bilen, helt mosad mot några träd som växer väldigt nära varandra. Jag skyndar mig fram till förardörren. Jag ser blod över hela vindrutan. Framdelen av kupén är så mosad att jag inte kan få upp dörren, hur mycket jag en drar. Jag ser nu att det sitter en man där inne helt fast klämd och troligt vis död. Jag sträcker in armen för att se om jag kan få upp hans mobil, om han har någon. Men det är för trångt så jag ger upp. Jag tänker åter igen på min familj och vad de gör nu, de måste väll vara oroliga? Marken börjar röra på sig. Alla träd och jorden som är högre upp i backen börjar att röra sig mot mig, som en lavin. Jag känner hur paniken sprids inom mig och jag springer för livet ner för backen. Jag snubblar på en rot och slår huvudet i en vass sten. Allt blir svart."



  

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela